Vi har tidigare nämnt ett förslag från Regeringen om månadsvisa kontrolluppgifter på individnivå för arbetsgivarna, ett förslag vi aldrig trodde skulle bli verklighet med tanke på Alliansens löften om att minska krånglet för Sveriges företag. Nu blir det dock skarpt läge. Utredningen är klar (SOU 2011:40) och finansdepartementet ska lägga fram ett lagförslag i slutet av mars. De som arbetar för månadsuppgifterna är finans- och socialdepartementet då det skulle innebära en bättre kontroll från deras sida samt effektivare uppgiftsinhämtning. Näringsdepartementet däremot är inte lika lyckliga eftersom det innebär an ökad börda för företagen som står i direkt motsats till ambitionerna med minskad regelbörda för företagen.
Vad innebär då förslaget? I korthet innebär det att den årsvisa kontrolluppgiften ska ersättas med månatliga. Till detta ska även andra uppgifter lämnas såsom sjukfrånvaro, frånvaro pga barn, periodisering av lön till intjänande period etc, upp till 40 uppgifter ska lämnas per anställd. Inte nog med att månadsuppgifterna ska lämnas 12 gånger per år istället för en gång, de ska dessutom göras krångligare. I rapporten beräknar man merkostnaden för små företag till 280kr per företag och år, det låter faktiskt inte så farligt men läser man beräkningarna märker man att siffrorna inte alls är tillämpbara på små företag. Ett exempel på detta är att man beräknar att dagens kontrolluppgifter kostar 4-9 kr per anställd, en mer korrekt siffra vore ca 100 kr per anställd.
Eftersom såväl merkostnader som besparingar saknar verklighetsförankring för de ca 100 000 företag som saknar lönesystem så borde förslaget rimligtvis förändras så det inte straffar ut de små företagen. Två förslag som lyfts är att det bara ska gälla byggbranschen eller att en lägstanivå på 15 anställda införs. I princip alla företag med mer än 15 anställda har nämligen lönesystem och dessa kommer förmodligen att kunna föra över uppgifterna med en knapptryckning. Dessa företag tjänar förmodligen på att göra månadsrapportering eftersom den ersätter A-kasseintyg, anmälan till försäkringskassa och en hel del andra blanketter som myndigheterna kan hämta från månadsrapporteringen. Att enbart byggbranschen inför månadsrapportering beror på att månadsrapporteringen efterfrågats från såväl arbetsgivar- som arbetstagarorganisationerna inom denna sektor.
Dessa förslag ser jag som rimliga eftersom det i första fallet skulle innebära en förenkling för 10-15 % av Sveriges företag som sysselsätter 75-80 % av alla anställda. I det andra fallet är det en ren beställning från branschen och om de vill ha mer krångel för de minsta får vi anta att detta även är accepterat av dessa. Frågan är dock varför det ska beslutas om en extra pålaga på alla små företag, 85-90 % av alla företag som sysselsätter 20-25 % av alla anställda? Varför ska dessa straffas med upp till tredubbling av sina administrativa kostnader för lönehanteringen? 4 av 5 nya jobb sägs komma från just dessa små företag men vilket litet företag vill anställa fler när politiken försvårar administrationen av anställda?
Vill du också stoppa månadsrapporteringstvånget ska du gå med i Företagarnas och Svenskt Näringslivs protestgrupper på Facebook. Sprid informationen till vänner, skriv en insändare och kontakta Riksdagsledamöterna från din valkrets. Tillsammans kan vi sätta bollen i rullning och förändra förslaget i rätt riktning, men då behöver alla hjälpas åt så vi når ut.
Nyheter från SRF